Curlingmamman

ja alltså detta blir bara en liten liten kommentar och som säkert kan uppfattas som jobbig och störande men idag var jag så glad för Mannes skull....alltså det var slutspel i Uddevallakannan och Mannes lag vann första matchen ganska enkelt mot Ljungskile (Manne gjorde 2-0 målet och det var ju jättekul). Så gick vi hem och åt frukost och vandrade tillbaka för att se den matchen som vi visste var avgörande för om de skulle gå till semi eller inte, matchen mot IFK Uddevalla, matchen som alltid är jobbig för det ligger så mycket strid o derby i de matcherna. läget var så att IFK bara spelat 0-0 mot LSK vilket innebar att det skulle räcka med oavgjort för våra killar för att för första gången gå till semi.....och vad händer jo IKO lägger sig nästan enbart på försvar och hur bra brukar det funka?
En mamma som jag mår inte bra av sådant....och så plötsligt händer det, Manne får bollen och springer och hans blick säger att nu ska det bli mål....och det blir det!!!!!!
Manne springer direkt för att byta och en mamma bredvid mig säger att han blev ju skadad han gråter ju......men jag vet.....detta är antagligen hans största upplevelse hittills i fotbollsvärlden och de tårarna som kommer är glädjetårar och då snackar vi inte de tårarna som rinner ner för mina kinder utan faktiskt de som kommer på Manne.
Du min käre goe kille, oj vad du har kämpat för den stunden och oj vad jag unnar dig den......glöm den inte utan ta med dig den de dagar när livet inte är fullt så glatt.

Manne i sin favorit klädsel!